image

Under 2001 är Sverige ordförandeland i EU. Olika myndigheter har börjat diskutera s.k. “24-timmarstjänster” för medborgarna och inom EU förändras lagarna så att en elektronisk underskrift blir likställd med en fysisk. Att ursprungsidentifiera en hel befolkning och utfärda e-legitimationer är både tidskrävande och kostsamt. Därför sneglar man mot den del av samhället som har den största elektroniska kundbasen där man kan garantera en persons identitet: Internetbankerna. I Sverige hyser dessutom bankerna av tradition ett högt förtroende hos allmänheten. Internetbankerna har vid tidpunkten tillsammans 2,7 miljoner kunder (källa: Bankföreningen) som man med säkerhet kan ge en elektronisk legitimation till som motsvarar en fysisk.

Svenskt bankkonsortium

Ett konsortium bildas där de flesta av de stora svenska bankerna deltar. Syftet är att utveckla en generell infrastruktur för e-legitimationer, som ska uppfylla kraven från myndigheter och banker och kunna accepteras av allmänhet och företag. Förhoppningen är att kunna tillfredsställa behovet av e-tjänster i samhället.

I september 2002 bildas Finansiell ID-Teknik BID AB, där resultatet av konsortiets ansträngningar läggs.

Den första e-legitimationen utfärdas

2003 kan så den första BankID-legitimationen utfärdas. Det är en kund i Skandiabanken som laddar ner sitt BankID och första användningstillfället är att skriva under sin elektroniska adressändring. 27 000 personer lockas att skriva under sin självdeklaration elektroniskt med BankID det året och även om det bidrar till en viss uppmärksamhet är det inte många människor i Sverige som vet vad en e-legitimation är.

Vid årsskiftet 2003-2004 passerar antalet BankID-användare 100 000 st. Ett stort antal med tanke på att det finns relativt få tjänster där man kan använda sin e-legitimation. Skatteverket och Försäkringskassan är tidigt ute med att anpassa sina tjänster och kommer att vara fortsatt lokomotiv i den ökande användningen av e-legitimationer. Infrastrukturen utvidgas i och med att även Länsförsäkringar Bank, Sparbanken Finn och Sparbanken Gripen börjar ge ut BankID till sina kunder under hösten 2004.

Sverige i framkant

En viktig milstolpe nås i maj 2005, under deklarationsperioden, då BankID har 500 000 användare. Ett intensivt arbete med att utveckla e-legitimationens funktionalitet och användarvänlighet pågår. I november blir det möjligt att utföra ärenden med sitt BankID - på kort. Internationellt väcker Sveriges och BankID’s framgångar inom e-legitimationstjänster stort intresse och flera utländska myndighetsdelegationer kommer på besök.

Under 2006 är tillväxten av nya självbetjäningstjänster stor hos både privata företag, kommuner och landsting och för första gånger är antalet användningstillfällen över 2 000 000 under en månad. De tre utfärdarna av e-legitimationer på marknaden, BankID, Nordea och Telia, enas om en gemensam mötesplats för privatpersoner och e-legitimationer: www.e-legitimation.se.

Nästan alla känner till BankID och e-legitimation

I november 2007 är det drygt fem år sedan Finansiell ID-Teknik startades. Under den perioden har kännedomen om e-legitimation gått från att ha varit i det närmaste obefintlig bland allmänheten i Sverige, till nästan total. På uppdrag av Finansiell ID-Teknik genomför Synovate en undersökning bland drygt 1 200 privatpersoner som visar att 95% känner till BankID och e-legitimation.

Bred uppslutning bland de svenska bankerna

I januari 2008 köper SEB 18,3% av aktierna i Finansiell ID-Teknik och blir därmed en av de största ägarna. SEB deklarerar att man även kommer att börja ge ut BankID e-legitimation till sina kunder. Samtidigt pågår projekteringen av nästa stora bärare av BankID - BankID i mobilen.

Använd BankID i Internetbanken

Bland BankID-bankerna börjar den egna användningen av BankID i Internetbanken att dominera; under 2009 öppnar Handelsbanken och Skandiabanken upp för inloggning och underskrift med BankID. Swedbank och Länsförsäkringar Bank använder BankID som ett komplement till befintliga säkerhetslösningar. Samtidigt ansluts en ny bank, Sparbanken Syd, till BankID-infrastrukturen. Under hösten påbörjas ett förhandstest av BankID i mobil av 1 000 kunder.

BankID i mobil lanseras

En stor dag i BankIDs historia inträffar den 14 april 2010 då BankID i mobil lanseras. Efter år av projektering och test börjar Swedbank ge ut BankID i mobil till sina kunder för användning i Internetbanken. Mobiloperatörerna Telia och Telenor är med från start. Förväntningarna är stora, och flera BankID-banker står på tur.

Nordea går med i BankID

I januari 2011 står det klart att Nordea har undertecknat kundavtal med Finansiell ID-Teknik och går med i BankID. 3,8 miljoner svenskar har en e-legitimation och när även Nordea påbörjat sin utgivning av BankID kommer 7 miljoner bankkunder ha möjlighet att hämta ut ett BankID.

Mobilt BankID i surfplattor och mobiltelefoner

Utvecklingen av appar och mobila tjänster går snabbt. Intresset från marknaden av en mobil e-legitimation är stort och i juni 2011 lanseras Mobilt BankID för mobiltelefoner och surfplattor, och fortsätter därmed den utveckling som påbörjades med BankID i mobil. Mobilt BankID fungerar med valfri mobil- och Internetoperatör.

Swish gör entré

Bankernas nya mobiltjänst för betalningar från person till person lanseras i december 2012, och blir snabbt en succé. Mobilt BankID används som säkerhetsmetod. Mobilt BankID klättrar snabbt i popularitet, och bara ett år senare utfärdar alla BankID-banker Mobilt BankID, och det används i de flesta Internet- och mobilbanker.

Mot 7 miljoner innehavare av ett eller flera BankID

Under 2014, 2015 och 2016 växer antalet privatpersoner som har ett BankID av någon typ och tillströmningen sker framförallt av Mobilt BankID. Ytterligare banker blir utfärdare, som Ålandsbanken och ICA Banken. 90% av befolkningen i åldrarna 20 - 40 år har minst ett BankID, med Mobilt BankID som dominerande bärare. Under 2015 bröts miljardvallen, då drygt en miljard transaktioner gjordes med BankID. Fortsätter trenden kommer 2017 att bjuda på nära 2,5 miljarder användningstillfällen. De flesta internet- och mobilbanker, finansiella företag och betallösningar liksom statliga och kommunala e-tjänster är användare av BankID.