Skellefteå kommun har avropat från Infratjänsten. Eva Karlberg arbetar som IT-strateg på kommunledningskontoret i Skellefteå: Hur kom det sig att ni började titta på e-tjänster?
- Ja, vi har hållit på jättelänge, sen början av 2000-talet! Det vi har känt är att det varit så svårt att köpa nåt. Vi ville inte utveckla själva (stor risk, inte hållbart på längre sikt). I inledningsskedet var det som fanns att tillgå stuprörslösningar, det byggde på enskilda lösningar med egen säkerhetslösning. Vi på IT-avdelningen skulle hålla reda på en massa lösenord. Som privatperson har man ju sin plånbok med många kort, det här skulle bli samma sak med lösenord. Vi har ju ganska likartat som många svenska kommuner, en spridd verksamhet som rör sig mellan olika områden. System där medborgarna är involverade skulle innefatta 80 tjänster.
Det låter som många lösenord, hur många skulle det bli?
Det skulle då bli minst 80 lösenord! Det är absolut helt användarovänligt. Därför har vi känt att det var väldigt bra när e-id kom! Det var ju bra att staten började dra upp de här riktlinjerna. Genomslaget har dock inte varit så stort hittills.
Vad tror du det beror på?
- Det har inte funnits så många tjänster ? det har inte varit några vits att skaffa en e-legitimation. Men nu finns det en bra morot, för mig som individ!
När kom brytpunkten att gå igång?
- Vi har sedan tidigare e-tjänster gällande gymnasieansökan som är väldigt använd, man använder bibliotekskortet med andra lösenordslösningar.
Vilka tjänster erbjuder ni med e-legitimation?
- Vi håller på att införa den första tjänsten med e-legitimation som gäller ansökan, uppsägning och schemaändring inom barnomsorgen. Produktionssättning sker förhoppningsvis efter årsskiftet ? med lansering i april 2009.
Kommer ni att utveckla fler tjänster?
- Ja.
Berätta om införandeprojektet!
- Ja, vi har köpt en färdig tjänst ? Infratjänsten. Den är klar. Det har varit väldigt lite arbete för oss, rent tekniskt. Det finns olika formulär som är färdiga, t ex barnomsorgsansökan. Vi har dock haft lite önskemål om anpassningar. Det som är jobbigt för oss är att anpassa arbetssättet, och utmaningen för oss är att kunna hantera ansökningarna digitalt.
Det låter som utveckling av arbetsprocesser, hur hanterar ni det?
- Det kommer mitt i ett annat projekt ? vi håller på att införa en ny Kundtjänst för hela kommunen. Den omfattar flera förvaltningar, t ex skola och omsorg. Meningen är att de ska klara 70% av alla frågor, t ex då det gäller barnomsorg.
På vad sätt har ni anpassat kundtjänsten till frågor om e-tjänsterna?
- Handläggarna använder sig av kommunens externa hemsida, sen tar förvaltningarna fram instruktioner för hur vi ska leda kunden rätt. Handläggarna ska vara aktiva i att rekommendera medborgarna att göra allt elektroniskt.
Vilka är erfarenheterna i införandeprojektet? Brist? Något som saknats?
- Nej, det har fungerat väldigt bra! Bankerna har vi aldrig haft kontakt med. Det räcker med ett avtal med leverantören. Sen har vi synpunkter på statens ramavtal! Det blir väldigt dyrt för oss varje gång vi använder detta, eftersom vi betalar för antalet transaktioner.
Är det svårt att räkna hem projektet? Har ni gjort några sådana kalkyler?
- Vår kalkyl kompliceras av att vi flyttar arbetsuppgifterna till en helt ny enhet. Det kommer att bli väldigt mycket transaktioner, och som affärsupplägget fungerar blir det dyrt.
Vilka ekonomiska mål har ni satt upp? Andra mål?
- Det är viktigt att vi ska få igång vår produktion av e-tjänster, så att vi kan göra det effektivt. Vi vill kunna återanvända de e-tjänster vi gör. En ansökan är ju ganska så lik en annan ansökan. Vi hoppas på att återanvända moduler, det är vårt mål. Vi ska också försöka göra saker så allmängiltigt som möjligt i vår utveckling.
Hur tror ni att tjänsterna kommer att mottas?
- När det gäller medborgarna hoppas jag att de ska mottas positivt! Vi ser på gymnasieansökan att där sker nästan allt via webben. Barnomsorgen, där har vi också en målgrupp som är vana vid att göra ärenden på Internet med hjälp av e-legitimation.
Vilket är nästa steg i utvecklingen av e-tjänster?
- Det vi tänker göra härnäst är att utveckla fler anmälningar, felanmälan mm. Vi har inte helt bestämt ännu, men det viktiga är att utveckla tjänsterna med e-id, och göra kopplingar till våra ärendehanteringssystem. Det finns exempel från andra kommuner som gjort bra saker.
Ser ni att ni sparar pengar?
- Jo, det är klart men exempelvis så får vi betala övergången från oss (där man t ex visar VAB-dagar) till Försäkringskassan, som ju har samma funktion. För medborgaren vore det här en väldigt intressant tjänst! Jag tycker ju att man måste titta på det ur medborgarens synpunkt. Vad kan man förvänta sig att man förstår? Ska man vända sig till landstinget, kommunen eller Försäkringskassan? Vi ska göra det så enkelt som möjligt! Vi borde ju kunna lösa det här på baksidan, men vi har en bit kvar där?
Intervju från 8 december 2008