Jenny Wilhelmsson arbetar som Projektledare för e-tjänstprojektet i Järfälla kommun: Berätta om projektet! Vilken hjälp har ni behövt och vad har ni gjort själva?
- Projektet startade den 1/9 ? 2007! Under 9 månader skulle vi utveckla åtta st e-tjänster. Sen så tyckte vi att det fungerade så bra, så nu vi ska göra 12 tjänster till fram till sommaren 2009. Vi har använt oss av Infratjänstavtalet som Verva upprättat.
Hur fungerar Infratjänstavtalet?
- Ingen upphandling sker, utan man avropar. Vi gjorde dock en förstudie, som en konsult gjorde för vår räkning. Han rekommenderade att vi skulle använda oss av Infratjänstavtalet. Jag skulle kalla projektet verksamhetsutveckling med hjälp av IT!
- Det finns två leverantörer att avropa mot och vi valde Sirius IT, de erbjuder en infratjänstplattform. Alla tjänster har samma layout, så användaren känner igen sig ? det blir en ingång till kommunen. Vi integrerar med våra egna system.
Vilka är erfarenheterna i införandeprojektet?
- Det här är ju nåt nytt, det är ny teknik som innebär att det förändrar bemötandet gentemot medborgaren och inte minst vårt eget arbetssätt. Det här med BankID har jag jobbat mycket med, det trodde jag inte att jag skulle behöva göra. Jag skulle vilja att bankerna är mer delaktiga i informationen till medborgarna, hur man skaffar en e-legitimation t ex. Ett problem är att bankerna benämner e-legitimation olika! Det är förvirrande. Ibland går man till en bank och frågar efter en e-legitimation och då får men en dosa, vilket ju är nåt helt annat!
Är det något som skulle kunna ha varit bättre?
- Jag tror man måste se långsiktigt på detta. Ibland är våra verksamhetssystem undermåliga och klarar inte tekniken. Annars tycker jag vi lyckats riktigt bra!
Vad har fungerat bra?
- Det är att kommunen har jobbat förvaltningsövergripande, vilket inte är vanligt.
När lanserar ni till kommuninnevånarna och vilka tjänster kommer ni att tillhandahålla?
- Sju tjänster är redan i produktion ? tack vare att det gick så bra kommer vi att ta fram ytterligare 12. I mitten på april lanserades de första e-tjänsterna barnomsorg, skolval och serveringstillstånd. I mitten på maj lanserades kulturskolans e-tjänst. Sista veckan i juni kom e-tjänsterna bygglov och ansökan om äldre- och handikappomsorg samt inkomstuppgift för avgiftsberäkning. Fram till sista juni 2009 är projektet avslutat.
Vilka ekonomiska mål har ni satt upp? Andra mål?
- Vi har parallellt med projektet hållit på att ta fram en modell för nyttoanalyser ? vi försöker mäta nyttjandegraden för att få en uppfattning om hur effektiv vår investering har varit. Det innebär att vi försöker sätta en prislapp på hur vi jobbade innan jämfört med efter. Nyttoanalysen tar även hänsyn till vad medborgarna tycker.
Hur tror ni att tjänsterna kommer att mottas?
- De har mottagits positivt av medborgarna! Dock är det många som fortfarande vill fylla i papper. Det beror på att man inte har en e-legitimation och inte vill gå till banken.
Varför tror du att det är så?
- Man känner sig trygg med papper, det är också viktigt med en personlig kontakt. Vi ser e-tjänsterna som ett alternativ. Men det är förstås många som tycker det är bra med internetkontakt! För medborgarna är det viktigaste att man kan utföra tjänsterna när man vill. Att man slipper gå till posten, man är säker på att ens ärende kommer fram ? och det till rätt person.
För kommunens handläggare ? vad har e-tjänsterna inneburit för er?
- Man får inga blanketter som är ofullständigt ifyllda! Man slipper också vissa arbetsmoment, t ex registreringsärenden.
Vilka är svårigheterna eller utmaningarna för handläggarna?
- Utmaningen är att få dem att tänka i nya banor ? att man t ex kan föreslå e-tjänster och inte skicka papper.
Intervju från 9 december 2008